En kvinna i huvudstaden och Livet :)

Arkiv för kategorin ‘Resa’

Resa

Det saknar jag. Nu år 2020 ska jag resa i den underbara stad jag bor i.

Till fots. På cykel. Lite båt. Kanske tvärbana.

Längtar ändå. Saknar att resa litegrann emellanåt. Får resa till fjärran via TV och dator.

USA
Thailand (?)
Bryggor är mysiga
Kap Verde
Menorca
Djurgården Stockholm – fina stad💙💛

Jamaica

Karibien. Nu är jag här. Världen har fullt av platser att upptäcka och Jamaica är en av dessa. Kristallklart vatten,perfekt väder och dagsljus. Värme och många lata dagar.

Människorna är vänliga och avslappnade. Försäljarna på stränderna respekterar när jag vänligt tackar nej till att köpa frukt, bananabread, patties ( påminner om pirog med nån fyllning av kyckling, biff eller grönsaker), eller marijuana. Stora påsar med grödan visas upp och i början blev jag lätt chockerad, jag visste inte att det var så vanligt och att få frågan flera gånger varje dag är en ny upplevelse😅.

Långa är stränderna och även våra hurtiga promenader. Dottern går raskt så det är bara att hänga på. Mycket reggae spelas högt överallt, musikanter sjunger även på stranden ibland. Trevligt.

Det går inte att inte bli brun, tror jag eftersom solen är överallt mellan 8 och 17.45. 🇯🇲🤩Yeah, man!

Kap Verde

En gigantisk kaktus👍

View from the balcony💙

Beautiful🤩

Lovely beach. Top 5 in my life💛

Do u like palmtrees? I do🌴

Litet sommartips

Det är inte så ofta jag skriver här längre, men efter 12 dagars ledighet börjar det klia lite i fingrarna så här kommer ett litet inlägg😎

För dig som ska ut och resa lite i sommar vill jag tipsa om, vad jag förstår, det relativt nystartade FlixBus. Det är bussar som går till olika platser, t ex Göteborg, Hamburg, Rostock. Dessutom kan du för billiga 39 kr åka till Arlanda på ca 40 minuter, ifrån Cityterminalen👍🤩 På FlixBus.se och i deras app står mer info.

Hoppas du har en bra sommar🦋 Synd att det har börjat regna mycket, men det finns ju alltid massa att hitta på – regniga promenader, bio, fika på stan, städa, rensa, sova, kolla Netflix t ex😍

Ha det fint, bästa du som läste💙🦋💖

Nya joggingskor bra för mina 36:ir💖

God mat jag åt nyligen på Grekiska kolgrillen på Ringvägen (vid Rosenlundsgatan). 😋

Jag är glad

Att ha rest så mycket. Ha fått upptäcka exotiskt och spännande långt borta och lite närmare, men ffa att få värma mig med sol och ibland heta stränder, som jag snabbt springer på för att kasta mig i det svalkande tropiska vattnet. DET är livsglädje för mig😍 Kap verde, Maldiverna, Menorca nu sist💖💖💖

Kap Verde i april 2018

Sen är jag glad och så tacksam för oerhört mycket mer, mitt i sånt som tar mycket sorgsen energi. Saknad, att inte förstå eller kunna förlika sig med. Men Livet är så mycket, allt blir inte precis som man tänkt sig och ja, det går ju att utveckla på olika sätt. Om målet är att allt ska komma uppför en trappa, så har visst kommit en bit och sedan trampat ner några steg, medan annat närmar sig toppen/högsta trappsteget och en del har bara kommit några få steg uppåt.

Ja, ni fattar…🧐 Eller inte alls. Men godnatt, nu ska jag verkligen fokusera på att invänta fullmånen som är i analkande och stör min sömnrytm.

Kärlek ❤️ och Respekt💙

Mitt i natten

Balkongfoton förstPalmer från solstolen vid poolen och sen en bro vid hamnen. Lika varmt som i Stockholm, men med den skillnaden att vi svalkar oss i luftkonditioneringen inomhus – stor skillnad för kroppen!🙏👍 Resa är gott.

Good night, sleep tight folks💙💖

Ett påsklov som snart är slut

Jag försöker ladda lite extra ikväll. Tycker att det är underbart att våren verkar ha dykt upp och Hoppas att den stannar❣️

Så här fint har jag haft en vecka. Kap Verde och Sal är ett underbart avkopplande ställe. En riktig pärla, med fantastiskt vackra stränder, massa mjuk sand och behagliga vindar. No stress, som alla på den ön säger😋

Efter en jordbävning

Så hoppar jag fortfarande till av höga ljud och gillar dem inte heller, som nu dån och smatter från Gärdet. Tror det är övning Aurora som försvarsmakten har. Jag mötte ett par ute på promenad häromdagen och de sade ”Goddag” så trevligt, så jag passade på att fråga om de hade någon övning. ”Aurora”, blev svaret.

Nu sitter jag på balkongen och lyssnar på alla dån och smatter, flygplan och emellanåt lite annat smått och gott. Ljud.

Konstaterar att mina ben fortfarande är bruna. Trevligt😋

Jordbävningen i Mexico berör. Känner så med de som ständigt bor i sådana områden. Den skräcken jag kände under jordbävningen på Kos i somras var det otäckaste jag har upplevt. Trodde aldrig att det var så det kunde vara…har i och för sig inte funderat över jordbävningar innan. Allt man läser om är ganska overkligt och långt ifrån, tills det kommer nära. Tänker dock inte sluta leva, resa, för det, har jag kommit fram till nu ett par månader senare. Sannolikheten för att vara med i en till jordbävning är väl ändå inte så stor?

< em>Kos juli 2017 ❤️

🍁Vinden blåser lite lagom så skönt. 🍁 Jag har varit hemma mest denna helg och hostat. Försökt sova. Sega höstförkylningar verkar flera tyvärr ha just nu. Hostmedicinen jag fick på recept hjälpte knappt och gjorde mig klarvaken fram till 4 på morgonen, så den får nog vara inne i medicinskåpet. Leva sitt liv där. Vilket öde☺️

Läser en bok av Stina Lundberg Dabrowski om alla hennes möten. Ganska läsvärd, men en del möten är tråkiga att läsa om, t ex Maradona och Ludmila. Jane Fonda och Margaret Thatcher var däremot riktigt intressant att läsa om👍

Vill resa

Vart åker vi till skön värme, gärna någon palm, inte för långt bort (Max sju timmars flyg) och utan jordbävningar (inte över 3,5 på Richterskalan iallafall! ) i oktober och/eller december? 🤔 (Vågar inte skriva att helst terroristfritt dessutom…). 🙃

Vill fortsätta leva och njuta som vanligt, ta vara på Livet. Life❣️😍

Härligt att ha en dotter hemma och även få omge mig med människor som ger positiv energi i helgen strax. ❤️💗⭐️💗❤️

Vart kan vi åka till varm trygghet? Någotsånär iallafall. No earthquakes please! 😩

En resa på flera sätt – Kos och jordbävningen

CIMG3318.JPG

Jag har hela våren och halva sommaren längtat så efter att åka iväg till en för mig ny grekisk ö. Alltid har Grekland haft en alldeles speciell plats i hjärtat, eftersom där är så fint, ovanligt härliga människor och riktigt varmt och skönt. Dessutom är det väldigt nära Sverige.

CIMG3289.JPG

Så kommer då äntligen dagen då vi ska åka iväg. Tre i familjen gör sig i ordning och jag duttar på mig själv lite parfym. Glömmer att det inte är samma som att spraya på lite lättsam doft och i taxin på väg till Arlanda får jag kväljningar av den tunga parfymen. Går in och tvättar av handleder och hårfästet i nacken när vi väl är på Arlanda…

På flygplanet, Novair, är jag supertrött och i slutet av den drygt tre timmar korta flygningen får jag stora fläckar framför ögonen, mår illa och blir helt kraftlös. Klarar snart inte att sitta upp och orkar inte ens sträcka mig efter knappen att kalla på flygvärdinnorna, men lyckas till sist få andra sömniga att vakna och trycka på knappen. Fantastiska flygvärdinnorna Frida och Annika kommer och tycker att jag ska följa med så att jag får ligga på ett par stolar där flygvärdinnorna håller till. Sedan minns jag inte mer förrän jag vaknar upp på golvet framför flygplanstoan och en av dem håller mina ben i 90 graders vinkel, samtidigt som de pratar lugnande och berättar att det är vardagsmat för dem att någon svimmar. Vilka proffs! Ingen på flygplanet går av hänsyn på toan när jag ligger på golvet och någon kommer fram och undrar om det behövs hjälp, men då är jag redan piggare. Vi sitter sedan tillsammans i flygvärdinnornas lilla utrymme och de pratar och berättar om sina resor och om livet för en flygvärdinna. Mycket intressant och jag piggnar snabbt till ännu mer efter att ha fått i mig lite juice och vatten. Troligen hade jag druckit för lite och inte varit uppe och rört mig någonting alls, vilket jag alltid gör vid längre flygningar och detta i kombination med stress dagarna innan resan blev en svimning.

CIMG3337.JPG

Vi kom efter ca 35 minuters transfer fram till hotellet Aegean Blue i Lambi på Kos. Superbra läge, en härlig strand både nära och en cykeltur bort ännu bättre, trevlig personal och fint och rymligt hotellrum. Några myror knatade omkring i köket, men jag hällde ut lite vitpeppar och sedan såg vi inte skymten av dem mer 🙂 Vi somnade ganska gott efter att ha anlänt vid midnatt och nästa dag gick vi till den närbelägna stranden, endast ca 80 meter bort. Upptäckte snabbt att jag hade 39 graders feber, så det blev en alvedon och skugga för mig. Kanske var det därför jag svimmade på flyget? Vi tog det därför extra lugnt denna första dag och jag orkade inte följa med ut och äta, utan åt på hotellrummet och var jättetrött av febern. Sedan när vi skulle sova blev jag dock plötsligt klarvaken, så konstigt, fast jag hade längtat efter att få sova! Det slutade med att jag ungefär klockan 1.10 tog en halv insomningstablett och blundade lite…

1.31 Det är helt kolmörkt i hotellrummet och vi vaknar av att det dånar  och skramlar enormt högt och sängarna skakar och hoppar omkring. Ljudet är så högt att vi måste skrika för att överrösta det. Jag har en fullständigt yrvaken panik och skriker ”Vad är det som händer?”. Min dotter ropar skrämt att jag måste titta ut och se vad det är, men jag kommer inte upp från sängen av kraften från jordbävningen, utan ramlar tillbaka när jag försöker att ta mig upp. Jag ropar att jag inte kommer upp, men dottern vill att jag tittar ut ändå och till sist tar jag mig upp och drar isär gardinerna, men ser ingenting. Det känns som om det går ett par minuter eller mer, men kanske är det bara 30 sekunder? Hjärtat hamrar och det instinktiva fokuset är på att vi ska klara oss tillsammans. Så plötsligt slutar oljudet och rörelserna i rummet, som har känts som att befinna sig i en ilsken, skramlande torktumlare eller en riktigt vild karusell.

Det blir helt tyst och alldeles lugnt omkring oss. Inte ett ljud hörs utanför heller. Det konstiga är att vi vet vad vi ska göra även om vi aldrig ens har funderat på att hamna i en jordbävning, trots en del resor genom åren, så vi tar oss upp och sliter på oss någon kjol och ett par shorts, sedan går vi barfota ut med mobilerna i näven (tänk att vi fick med dem! De är verkligen viktiga ägodelar!). Utanför hotellrummet är det kolmörkt och vi möter hotellgrannar som alla pratar lågmält med varandra och oss om vad var det som hände? Det måste vara en jordbävning, vi ska inte vara inne på hotellet då och vi vet alla att vi ska gå till utanför entrén.  Strömmen har tydligen gått på hela ön och några tänder mobilernas ficklampor. Mitt i allt är alla väldigt samlade, men vi är flera som skakar och fryser i den varma grekiska natten, troligtvis av chock. Efter någon timme tar några ut solstolar från hotellets pool, eller lägger sig direkt på marken. En del har enbart ett lakan omkring sig efter att ha väckts av jordskalvet och inte fått på sig några kläder. Den som jobbar på hotellet är en nattportier i 20-årsåldern, som är lika chockad som de flesta andra. Han verkar inte veta vad han ska göra, men efter ett tag kommer ett par till som hör till hotellets personal och de bestämmer sig för att ropa upp rum efter rum för att pricka av att alla mår bra. Två rum (de som bodde där alltså…) svarar inte och någon springer dit för att se efter, men de verkar inte vara på plats. Det är mörkt och mycket lågmält, några unga tjejer sitter på marken och spelar kort, andra är helt tysta och stirrar rakt ut, en barnfamilj försöker lugna sina barn och deras frågor, min dotter är trött och lägger sig ner på marken, jag är skakig men samlad och har svårt att inte gå fram och tillbaka mellan entrén och platsen utanför där vi alla samlas. Jag försöker att hitta info på nätet, täckningen är väldigt, väldigt dålig och jag vill tipsa Aftonbladet, så att de skriver om vad som har hänt och händer så att vi får INFORMATION, men det kommer inte fram! Vi är helt ensamma, många människor, på en kolmörk gata utanför ett hotell i natten och vi vet inte om det kommer fler stora skalv, större än detta på 6,7,  eller vad som ska hända. Ovissheten skrämmer. 

I fem timmar är vi utanför hotellet, alla vi. Efter ett par timmar springer vi, på egen risk, till hotellrummet för att hämta vatten, lakan, filt och mobilladdare, samt sätta oss snabbt på toan. Så här i efterhand konstaterar jag att vatten och lakan kunde ha delats ut av hotellpersonalen, men de var lika skrämda och oroliga som alla vi andra, så… 😦  Ingen av gästerna får gå in och lägga sig, ett par ordentliga efterskalv känns och alla skriker oroligt till. När det känns lugnare så tar vi en promenad runt ön.

Vi ser hur flera affärer har en stor del av sitt lager på golven, krossat porslin och andra varor. Människor sitter och ligger utanför hotellen, lågmält och samlat. Många fantastiska greker har redan börjat att städa upp och hjälpas åt i sina affärer och på gatorna, ett par ambulanser åker omkring och även någon polisbil. I övrigt är det ingen trafik.

Vi ser en gammal byggnad som har rasat och går förbi en nattklubb där det ligger stenar från väggen på marken. Det känns som ett intrång att fotografera för mycket, så jag försöker att göra det i smyg när det är läge.  I det här stadiet är vi lugna, till och med jag som blev mest skärrad och jag känner mig lite tacksam att vi och alla andra som vi ser mår bra, men inte helt pga efterskalven och oron över vad som har hänt och ska hända. Det känns väldigt osäkert och otryggt helt enkelt. Vi har inte fått någon information alls, förutom av de sms jag skickat och fått svar på av min syster.

Vid sjutiden får vi veta att myndigheterna säger ok till att vi går in på hotellet igen. Det är dags att ta igen förlorad sömn. I mitt huvud snurrar det av allt och alla frågor över vad som ska ske. Jag har hela tiden försökt att ta del av nyheter, laddat min mobil precis innanför hotellentrén samtidigt som jag har rusat ut ett par gånger vid efterskalven. Mitt hjärta pumpar intensivt som det aldrig har gjort förr och jag har svårt att somna. Lyckas dock sova ett par timmar till sist och det behövs inte mer för min kropp är på högvarv, helspänn av alla efterskalv. Vaknar ett par gånger av att jag kippar efter andan och tycker att hela jorden skakar.

Klockan 11.50 får vi ett sms från Apollo, efter över tio timmar!! Det kunde ha kommit långt innan, vad som helst, att mer infornation kommer t ex…! Allt är bättre än tystnaden. 

Varje sekund känns det overkligt, till sist stänger jag av mig själv på något sätt även om minsta litet ljud får mig att hoppa till och hjärtat att bulta. Dottern är mycket coolare och jag undrar om jag överreagerar ända tills jag får veta att flera ungdomar och äldre gett sig av hemåt till Sverige inom ett dygn. Vi alla reagerar helt klart olika! Jag vill prata och fråga, andra vill inte tänka på det utan gå vidare direkt. Sund reaktion, säkert det bästa, men trots att jag försöker så fortsätter jag att vara mycket rädd och hoppa till för minsta lilla ljud. Efter ett par dagar när det börjat lugna sig med jordens skakningar ger vi oss ut på promenad. Plötsligt när vi går förbi två affärer så skramlar och skakar allt till av ett kraftigt efterskalv på 4,9, så att människor i panik rusar ut ifrån affärerna och då känns det som att nu är det nog. Vi tar oss tillbaka till hotellet och letar intensivt efter en resa hem, men får vänta i fyra dygn till innan vi kan flyga tillbaka. Vi hyr cyklar och gör som vanligt under dessa dagar, men när kvällen närmar sig får jag alltid lätt panik och vågar inte sova. En väska är packad med vatten och lite kläder OM det kommer ett till stort skalv mitt i natten. Hjärtat har aldrig hamrat så mycket som under dessa dagar och jobbiga nätter. Det är den absolut värsta skräck jag har upplevt, den slår till i varje stund, vid minsta ljud och många gånger under den veckan vi var kvar på efterskalvens Kos. Man kan liksom inte gömma sig, eller ta sig till en säkrare plats, som ett berg eller så, utan det finns överallt…jorden och skalven och ovissheten om vad som ska hända vid nästa skalv. Ingen vet något. 


Vi åker till sist hem sex dagar innan vår resa skulle ha tagit slut. Känner mig tacksam för att vara hemma och att det gick så bra, men ändå otroligt ledsen för alla de som skadades, försvann och berördes av jordbävningen på Kos ❤️ Har aldrig ens tänkt på eller varit rädd för sådant, men nu blev det verkligt. Även inom mig var detta en resa, då det blir så tydligt vad som är viktigt i Livet. Läser dock hela tiden på Twitter, sidan Emsc, om jordbävningar och efterskalven på Kos. Läste även idag igenom min och syrrans sms när det hände och då blev det mycket känslor som kom upp, paniken över att inte veta något och inte få någon information! Att inte komma därifrån denna lilla ö. 

Nu har jag skrivit av mig och ska försöka att släppa detta. Kanske prata lite över ett glas vin med någon som undrar över hur det var där på Kos och jag hoppas innerligt att det inte blir fler stora efterskalv! Älskar Kos ❤  ❤

Kos är en fantastiskt fin och mysig ö! De har aldrig haft en så stor jordbävning som denna på 6,7 och troligen var det den enda gången. Det är den vackraste grekiska ö jag har varit på, av fem möjliga och människorna som bor där är helt fantastiskt vänliga och underbara.

Lycka

Kos Lambi i mitt ❤️ alltid


Lycka är att vara trygg. I det och den man är. 

så viktigt❤️

På en strand på Kos

Så fint här. Perfekt temperatur med behagligt svalkande vindar, +31 ca idag. 

Denna strand finns i Lambi och på andra sidan havet, ca åtta km bort, syns Turkiet. 

+35,7 grader

Ska det enligt uppgift vara här på Kos. Ligger vid en pool och tycker ändå att det fläktar behagligt. Försöker ladda upp foto men det går segt… ☀️

Kvar på Kos

Efter fredagens skräckfyllda uppvaknande av en jordbävning är läget lite si och så. Själv vill jag hem, tycker inte denna ständiga oro och beredskap för nya skalv är semester direkt. Två av oss är inte oroliga och vill stanna. Senast igår kväll, när en hel dag utan skälvande jordyta gav mer ro så gav vi oss ut på promenad. Plötsligt skallrar det i affärer och mark, skräckslagna människor springer ut på gatan och det är över snabbt. 

Försöker peppa mig, sola läsa och vara och göra som vanligt men detta påverkar enormt. Ingen vet nåt. Massa dagar kvar. Får se hur jag gör💖

Station Stockholm city

Foto från ”vanliga” centralen


Måste prova den nya stationen Stockholm city som nu öppnar. Fattar inte riktigt hur den funkar när jag läser http://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/projekt-i-stockholms-lan/Citybanan/Citybanans-stationer/Stockholm-City/

Staden förändras ständigt och vi med den 🤗

God morgon lördag

Jag orkar inte gå upp ur sängen. Men frukost ska det bli, sen gullig serie Hart of Dixie på Viaplay, följt av uppfräschning (så gott det går) och släktträff. Trevligt👍

Koh Lanta färja – hej då💖

Busshållplats vid Rosenlundsgatan

Emirates- Kraschen 

Fantastiskt att alla ombord klarade sig ur. Emirates är ett av världens tio säkraste flygbolag, med inga döda i olyckor sedan starten 1985 (det läste jag tidigare, minns ej var).  

Förra onsdagen flög vi med Emirates från Mauritius till Dubai. Efter några timmar i Dubai flög vi med Emirates igen, fast nu hem till Stockholm. Det känns extra verkligt, nära. Kanske eftersom vi så nyligen flög med dem och landade just i Dubai, där ett annat plan idag kraschlandade och sedan fattade eld.  

Undrar hur personal och passagerare mår nu? Mellan 11-17 olika nationaliteter var det bland personalen på de fyra olika flygningar vi var ombord på. Det kändes fint att höra att alla de tillsammans samarbetade i dessa tuffa, ibland främlingsfientliga tider. Proffsiga, vänliga och effektiva var samtliga flygvärdinnor/värdar och piloterna likaså. Vilket säkert spelade stor roll vid utrymningen av planet!

Jag kan knappt ana skräcken och oron där inne, vid kraschen och när de skulle komma ut. Hur har passagerarna det nu? Utan sina saker och ska de orka med att ta sig hem  via flyg? 😟 Jag tänker på dem och även den modige brandman som tyvärr inte klarade sig vid släckningsarbetet 🌹

Hotell 

Hotell som vill ha extra nöjda besökare borde ha stora, fluffiga strandhanddukar som byts ut varje dag om du vill. Exakt så som Be Cosy Apart’ Hotel i Trou aux Biches.

Dessutom perfekt städade rum och nytt och fräscht varje dag, med ett perfekt läge – nära till en finfin strand (dock inte så lämplig för de som vill simma ut mer än några meter, t ex för att snorkla, då det var som att simma med otaliga närastrandenåkande båtar och förenat med viss livsfara) och mysiga omgivningar. Trevlig personal, som var lagom personliga och brydde sig om att vi skulle få ut det bästa av vistelsen där. 👍😛

Mauritius är oftast fint, omväxlande och de vi har mött har varit både hjälpsamma och vänliga. När vi går på gatan har vi fullt upp med att nicka och le tillbaka till de vi möter😅

Att uppleva ett land

Det gör jag bäst till fots. Fötter som kan ta mig till en bil, båt eller buss också, men när man går, går och går så får man många fler intryck och upplever sådant du kanske skulle ha missat annars,  tycker jag.

Le morne, berget på ca 560 m vi skulle till och som gett upphov till orten omkring – mäktigt!


Idag gick jag över 12 km och det känns tydligt nu i mina varma ben…😅 Tid tog det också, men var väl värt. Träffade massa invånare från ön och alla var otroligt hjälpsamma, när det behövdes. Som när vi hamnade längs en Låång vägkant och vägen aldrig tog slut, i jakt på en busshållplats. Då dök plötsligt en miniskolbuss upp, med bara föraren i och han skjutsade oss glatt till busshpl ca 4 km därifrån 😛. Ibland missbedömer man lite, när man ger sig ut på egen hand… 🤔 Föraren vägrade ta emot pengar för skjutsen, utan var bara glad att kunna hjälpa irrande turister tillrätta👍💚

Världens bussigaste skolskjutschaufför

Sådana är nästan alla vi mött här på Mauritius. Omtänksamma och glada. Trevliga.

Genom bussfönstet

Vackra vindpinade träd

Eftermiddagschill

Vad modern och inne jag är; kom just på ordet till rubriken, chillfantast som jag är. 😋

Ligger i en solstol och lyssnar på vatten som porlar och rinner ur en bassäng. Ganska mycket moln just nu, för här är det vinter – ungefär som svensk sommar. Jag sprätter lite med tårna och passar på att begrunda tillvaron i godan ro. 

Afrika. Fint och mysigt, men ganska likt mycket i Europa också. I det här lilla landet märks det att ekonomin är god. Finns inga uteliggare och inga tiggare. Mycket är betydligt billigare än i Sverige, men inte allt. Idag köpte jag en fin sarong för ca 18 svenska kronor, t ex och en pain riche går på ca 2,50 sv kr. Människorna verkar nöjda och är trevliga och omtänksamma. Det böljar vackra sockerrör här och var och när de bränns, dinglar det ibland ner flagor ifrån dem långt därifrån. 

Undrar var jag är🙋🏝

Etikettmoln