En kvinna i huvudstaden och Livet :)

Inlägg taggade ‘Cypern’

Potatis

Bild

Så himla gott. i alla dess former. Just nu längtar jag efter färskpotatisen som kommer snart. Tänk sån nykokt, mosad med smör på. Mums!

Sen gillar jag bakad potatis med gott kryddsmör och klyftpotatis. De du ser på bilden är från Cypern när vi skulle laga mat där för ett par år sedan. De var megastora, jämför med pluppen i diskhon (Vad heter det där vattnet rinner ut? Står still i mitt febriga huvud..).

Kollar en dokumentär med Ann-Margret på Svt1 nu; intressant. Hon är ju otroligt karismatisk och vacker, men jag har inte sett så mycket med henne.

Det blev en ganska tråkig dag, men mysig. Har sovit. Lite tråkigt att jag inte kunde åka dit jag hade tänkt, men, men. Får bli en annan gång. Imorgon får jag sällskap iallafall. Bra.

Annonser

Vi skapar inre bilder när vi läser

Det gör vi alla på olika sätt, beroende på våra erfarenheter, personlighet och kanske t o m dagens humör. En god läsförståelse gynnas av att vi kan skapa inre bilder och idag ska vi träna just det, på ett lite nytt sätt. Vi ska öva med hjälp av våra sinnen, vilket vi ofta tar med vid skrivande och även förstås när vi läser, men inte så fokuserat som det kommer att bli på dessa sinnen just idag.

Har en klass som älskar att prata och fundera på olika saker och läsförståelse med frågor som handlar om det som finns ”mellan raderna” har vi övat många gånger. Jag tror att det viktigaste i lärande är dialogen, att lära av varandra i ett samspel och att ständigt få nya utmaningar.

Verkar jag peppad inför veckan? BRA, ju! Och ändå är det alldeles snövitt utanför, burr! Fryser bara av tanken, så det blir inga vårkläder idag, precis!

Det får bli en bild på ett underbart minne från sportlovsCypern!

20140301-010427.jpg

Bra tips på läsförståelsestrategier: http://readingvikingstad.wordpress.com/2013/10/13/lasforstaelse-att-skapa-inre-bilder/

Tillbaka till verkligheten

20140304-074045.jpg

Nissi beach vid Sandy bay och pelikanen som håller hov där, en snällis som är mycket populär och alltid skapar nyfiken uppståndelse 🙂

Efter vår underbara sportlovsvecka i Aiya Napa, på Sunwings fina anläggning, finns en ny glöd inombords. En massa mer energi, även om den redan nu har mattats av betydligt.

Att kastas in i verkligheten, med ett roligt, men stressigt jobb och allt annat som är runt omkring, går verkligen fort. Ändå upptäcker jag mig själv sitta framför resesidorna och redan drömma om nya resemål…

Nästa gång skulle jag vilja till Kroatien, eller varför inte den ”nya”, intressanta orten Sitges, som ligger i närheten av Barcelona!? 😛  Rubriken i SvD menar att där är både bar- och barnvänligt, hoppas inte i alltför stor kombination, tänker jag som tycker att det där med alkohol ska vara i måttlig utsträckning tillsammans med barn.

Men att både kunna se lite stad och mycket strand är väl det optimala på en avslappnande resa? Eller varför inte bara en enda stor strand och en massa god mat överallt… 🙂

Nä, nu väntar en lång arbetsdag. Men drömma kan man alltid! T o m när man jobbar.

Vill åka alldeles strax…Snart är det sommar!

http://www.svd.se/resor/bar-och-barnvanligt-i-skona-sitges_3325068.svd

http://www.ving.se/searchresult?q=barcelona

http://www.ving.se/cypern/ayia-napa/sunwing-sandy-bay

Cypern på sportlovet 2014

Det var andra gången vi tillbringade ett sportigt lov här och vi bodde på Sunwing Sandy Bay. Vi både badade i havet och poolen, den som var uppvärmd och så gick vi omkring en hel del. Det finns mycket att se här på Cypern, det mesta omgärdat av det turkosa, underbara havet, som en vacker kuliss i bakgrunden. Jag gillar verkligen Cypern!

20140301-114212.jpg

Ganska folktomt som du ser men åh, så mysigt för en trött lärarinna och bokläsande tonårsdotter på sportlovet! 🙂

Fyra gånger har jag varit där och tre av gångerna har jag bott på Sunwing i Sandy bay. Ett perfekt ställe om man vill ha det bekvämt, snyggt och trevligt omkring sig. Själv brukar jag annars vilja ha lite ombyte, men själva området är så stort att man inte tröttnar. Det finns flera pooler, varav endast en är uppvärmd under lågsäsongen. Något jag inte förstår är varför lågsäsongen varar så länge? Även om vi inte hade lika stor tur med vädret nu, som för två år sedan, så är vecka 9 ändå behagligt varm och både sol- och badbar. Vi kom hem med en fin solbränna och är helnöjda.

20140301-114321.jpg

Även när det var lite blåsigt ett par dagar, så fann vi värme och lä vid poolen.

Det som är ett minus för många är att de flesta restauranger och småaffärer har stängt under denna lågsäsong, men vi fann flera öppna ställen längs gågatan in mot Aiya Napa. Själv gillar jag när det är lite folk och att ligga på en strand som är nästan folktom är en härlig känsla. Solstolarna var gratis, eftersom säsongen inte börjat och vi lade en på högkant framför oss de sista två dagarna, som skydd mot blåsten och det blev perfekt.

20140301-114423.jpg

När man går till Nissi Beach som är stranden som ligger till höger om området, så möts man av denna underbara vy!

Kvällarna är ljumma och vi gick barbenta, eller med jeans och en tröja. Med aircondition på rummet kvällstid slapp vi frysa. Personalen på Sunwing är avslappnat trevliga och man kan välja all-inclusive om man vill (det gjorde inte vi, men man kan förstås äta där ändå när man får lust) på restaurang Fino, som serverar buffe fyra gånger per vecka och vanliga menyer i övrigt. Vi åt italiensk buffé och den var rikligt tilltagen, god och fräsch. Olika sorters pasta och såser, samt pizzaslices, sallader, en smarrig fiskrätt som smälte i munnen, bröd, olika kötträtter (som jag inte äter, därför blir det inga detaljer om dessa) och så en fem, sex olika desserter. Gott!

20140301-113812.jpg

Efter kvällsmaten är det skönt att gå till sitt hotellrum och slappa.

I lägenheterna finns det mesta man behöver för att själv laga sin mat och till frukosten finns en brödrost, något vi uppskattade mycket! Vattenkokare, micro, plattor, liten frys och vanligt kylskåp. Vi har bott med både terrass och balkong och då är en terrass verkligen att föredra, för balkongen var lite liten nu sist.

20140301-114528.jpg

Hotellområdet är fint och välskött. Där finns minigolf, piltavla, boulespelande pensionärer.

Det finns ett gym, som kostar någon hundring per vecka och är mysigt och välskött. Det var officiellt stängt nu, men öppet ändå, utan personal och en av oss tränade där ett par gånger, tillsammans med övervintrande, glada pensionärer. Vid gymmet finns en liten pool, som sommartid endast är för betalande gymmare, men nu vintertid är uppvärmd och öppen för alla. Lite trångt blev det med bollande barn (var finns skylt om inga bollar..?), men i övrigt funkade det bra när det blåste lite på eftermiddagen de sista dagarna. Annars är det skönt att lägga sig i någon av alla många solstolar vid den stora, iskalla poolen och läsa sin bok i lugn och ro. Sommartid har den stora poolen många besökare! Den är jätterolig att simma omkring i.

Det var lite hastigt nedtecknat om vår vecka på Sunwing Sandy Bay. Ett perfekt ställe att lapa sol och livskvalité på.

http://www.ving.se/cypern/ayia-napa/sunwing-sandy-bay

http://www.ving.se/cypern

20140301-114655.jpg

Sen åkte vi hem med flyget… 😦

20140301-114729.jpg

..och möttes av det här. Vi landade 28/2 kl 15.35 på Arlanda. Det var GRÅTT. Vilken skillnad mot på Cypern!

Sverige

Cypern är verkligen inte ett minne blott, men det har redan gått sex dagar sedan vi kom hem. Ett härligt sommarSverige i all sin prakt mötte oss och det är precis så här det ska vara. Underbart. Så vackert med alla gröna träd och blommor och så värmen dessutom!

Cypern lär jag åka till igen. Ett perfekt ställe för en som älskar sol, men också ganska lätt får solsting – för det fläktar så härligt och vattnet svalkar alldeles lagom. Man kan vara i havet precis hur länge som helst.

När vi var på hotellet där i Agia Napa, så såg jag en kvinna som jag kände igen så otroligt väl. Men jag kunde absolut inte placera henne, trodde att det kanske var en fotomodell, eller att hon jobbade på H&M i Fältan, såvida hon inte var en förälder i skolan där jag jobbar, eller till något av barnens kompisar… Jag försökte verkligen placera henne.

Jag är en nyfiken person och flera är de gånger när jag har börjat prata med människor som jag har mött på gatan. Ibland händer det också att jag stannar till och tar kort på gatumusikanter, eller en rolig möhippa. Lite sådant, som jag sedan ivrigt bloggar om.

Så när den här otroligt vackra kvinnan gick förbi, precis utanför vår terrass där på Cypern och hälsade så vänligt, var jag helt enkelt tvungen att fråga varifrån jag kände igen henne. ”Jag jobbar med nyheter”, svarade hon och då visste jag ju precis vem hon är, nämligen den synnerligen kompetenta Katarina Sandström på Rapport. Vi stötte på varandra flera gånger under vistelsen på Cypern och växlade några ord här och var och jag måste säga att hon är väldigt trevlig. Så rar.

Bild

Jag tog inte kort på henne. Ville inte inkräkta på hennes semesterkänsla; det måste ju vara skönt att få vara ifred ifrån kameror någon gång, antar jag. Lånar därför en bild från Wikipedia; klicka på fotot och läs mer om Katarina.

Det var iallafall bra att jag frågade vem hon var, annars kanske jag hade grunnat på det fortfarande. Det är det värsta jag vet, att inte komma på vem en människa jag känner igen är. 

Vattenaktiviteter

Det har vi, kan man säga, här på Cypern. Vi står på händer, går upp i brygga, gör kullerbyttor åt olika håll och dottern simmar under mig när jag flyter. Hon ville gärna simma under när jag står upp också, men vi insåg att jag är för kort… 

Känns som sluttampen nu. Fyra soldagar kvar och jag måste säga att det kan nog inte bli så mycket bättre än så här. Vattnet är perfekt tempererat, smeker kroppen och svalkar lite samtidigt. Det blir aldrig så svettigt att man håller på att få solsting, för vinden fläktar men ingen sand blåser omkring. Havet är turkostblått, människorna är vänliga och alldeles…lagom, dvs inte så påträngande och maten är god och varierande.

Det här är tredje gången jag är på Cypern och några länder har jag ju varit i, ändå så är det helt klart en av favoriterna. Nog det land, förutom Grekland, som jag gillar mest i Europa. Jag ska njuta så mycket det går de allra sista dagarna. Vi ska spela in en liten videosnutt när vi står på händer har vi bestämt, dottern och jag. Haha, kanske får ni se det? 🙂

Ord är så små, små, små, men kan göra så gott, gott, gott. Viktigt att tänka på, för stora som små .

Have a nice evening.

Måste blogga av mig lite…

Har varit med yngsta dottern på restaurant. Så mysigt. Jag klämde i mig en fiskrätt och sen var jag proppmätt, men hon orkade både ganska mycket av en superstor pizza Margharita och sedan en Peach Melba, som var nästan lika stor som hon. 🙂

Efter maten gick vi en bit för att köpa en plånbok som hon hade sett. När vi hade handlat den och kikat lite i affären så skulle vi gå till hotellet. Det är ju ganska mycket folk som rör sig längs trottoarerna här i Aiya Napa , men plötsligt kom en liten kille i fyraårsåldern springande förbi oss, alldeles hysteriskt storgråtande och helt utom sig. Vi såg ingen vuxen som verkade komma efter,  så vi fick vända och kuta efter honom, innan han skulle springa rakt ut i vägen vid en korsning.

Där stoppade vi honom, fast han hade nog lärt sig att inte prata med främlingar för han ville springa vidare.Vi försökte prata med honom men han pratade polska (trodde vi), sen kom tre norrmän (två kvinnor) och försökte  också hjälpa till. Ingen såg någon orolig pappa, för så mycket förstod vi att det var sin pappa pojken hade varit med. Vi stod precis utanför en restaurant och en servitör kom efter en stund ut och undrade vad som stod på.

Det visade sig att det fanns en annan servitör som kunde ryska, eller något liknande iallafall(?), så de satte pojken vid ett bord med ett glas juice och då lugnade han ner sig. Sen blev hela restauranten engagerad, allas oroliga ögon riktade mot den stackars gråtande pojken och sedan såg vi ett armband på grabbens handled där det stod ett hotellnamn. Servitören som kunde ryska (eller något?) och såg ut som Antonio Banderas ringde hotellet, men ingen letade efter en pojke. Jag och dottern stannade kvar och satt hos grabben, medan norrmännen sprang för att se om någon verkade leta efter ett barn… Vilken cirkus. Och mitt i allt kom en ryss med fru och liten son. DE kunde prata ordentligt med pojken och göra sig förstådda, så vi fick veta att den lille hade varit med fyra vuxna, varav en pappa och två barn och tittat i affärer.

Jag kunde inte lämna honom förrän jag visste att pappan kom tillrätta, hur skulle jag ha kunnat sova då?! Och så till sist, efter någon timme, kom pappans kompis springande förbi i gul T-shirt och med vild blick och blev så glad när han fick syn på pojken. Då gick vi hemåt till vårt hotell, jag och dottern och jag höll på att börja gråta, man blir ju rörd och glad. Vi såg sen att pojken och ryssen sprang förbi oss och ropade på någon och DÄR var pappan. Han blev så jäkla glad, helt klart. Vilken känsla, kan jag tänka mig.

” You´re in a safe country”, sade servitören ”Antonio” och det stämmer nog riktigt bra.

Etikettmoln