En kvinna i huvudstaden och Livet :)

Inlägg taggade ‘Havet’

Om att flyta

CIMG0702

Jag flyter

…med slutna ögon; lyssnar på de svaga ljuden som kommer till mig under vattenytan.

Gungar stilla, håller armarna längs med kroppen, flyter hur länge som helst. Runt omkring mig badar så många glada människor; spanjorer, engelsmän, några svenskar.

Men jag bara ligger där alldeles stilla och flyter.

Inuti känns värmen, allt det glada som är jag, men också det lilla ledsna och det som gör lite ont. Allt – på en gång; där i vattnet. När jag flyter.

 öppnar jag mina ögon. Ser bara den klarblå himlen och en liten ensam molnstrimma i ena kanten av ögonvrån; Alltet och Intet. Jag fortsätter att gunga omkring i allt det blå; tänker mina tysta tankar och bara känner hur fantastiskt det är att få finnas och få ligga här och flyta i ett  böljande hav, under den här vackra himlen. Så stort.

Efter en stund snurrar jag runt och provar om det går att flyta på magen också –  det gör det, men jag får hålla koll på balansen. Jag blundar igen och lyssnar på alla ljud som nu hörs tydligt ovan vattnet.

 plötsligt bryts ensamheten och under mig simmar någon som plaskar och sedan kommer upp vid sidan om mig. Vi simmar iväg tillsammans. Hon före, jag en liten bit efter.

Att flyta är verkligen så härligt; jag älskar det tyngdlösa, meditativa tillståndet. Att bara ligga där och blunda, se, uppleva, sakna, känna, lyssna på alla dova ljud i vattnet, tänka. Känna en varm stillhet. Och ro.

              

http://madonnan.wordpress.com/2007/07/30/jag-flyter/                          

Jag flyter…

Ett inlägg från min andra blogg, klicka på det rosa "Jag flyter". Längtan efter sommaren är så stor, så lägger ut det här 🙂

Jag flyter

…med slutna ögon; lyssnar på de svaga ljuden som kommer till mig under vattenytan.

Gungar stilla, håller armarna längs med kroppen, flyter hur länge som helst. Runt omkring mig badar så många glada människor; spanjorer, engelsmän, några svenskar.

Men jag bara ligger där alldeles stilla och flyter.

Inuti känns värmen, allt det glada som är jag, men också det lilla ledsna och det som gör lite ont. Allt – på en gång; där i vattnet. När jag flyter.

 öppnar jag mina ögon. Ser bara den klarblå himlen och en liten ensam molnstrimma i ena kanten av ögonvrån; Alltet och Intet. Jag fortsätter att gunga omkring i allt det blå; tänker mina tysta tankar och bara känner hur fantastiskt det är att få finnas och få ligga här och flyta i ett  böljande hav, under den här vackra himlen. Så stort.

Efter en stund snurrar jag runt och provar om det går att flyta på magen också –  det gör det, men jag får hålla koll på balansen. Jag blundar igen och lyssnar på alla ljud som nu hörs tydligt ovan vattnet.

 plötsligt bryts ensamheten och under mig simmar någon som plaskar och sedan kommer upp vid sidan om mig. Vi simmar iväg tillsammans. Hon före, jag en liten bit efter.

Att flyta är verkligen så härligt; jag älskar det tyngdlösa, meditativa tillståndet. Att bara ligga där och blunda, se, uppleva, sakna, känna, lyssna på alla dova ljud i vattnet, tänka. Känna en varm stillhet. Och ro.

Obehag

Inte så kul att känna, men det brukar vara befriande när det obehagliga är avklarat. Det ser jag fram emot.

Att tänka på ett hav kan vara lugnande - naturen är mäktig.

Egentligen ska man inte oroa sig för saker, för vad tjänar det till? Inget, ju. Men sånt som är främmande, som man aldrig har varit med om – d e t är nog naturligt att oroa sig för. Gäller att intala sig att det inte finns någon anledning.

Just det.

Ser fram emot om drygt en vecka, tack. 🙂

Etikettmoln