Bäst man mår bra när man är gravid

Annars kan troligen risken öka att ens egen depression påverkar fostret negativt, så att barnet senare i åldrarna också blir deprimerat. Inte bra, isåfall – men sådant rår ju ingen över, när väl hösten sätter fart. 😳

” Brittiska forskare har följt 8 000 mödrar som lidit av depression under graviditeten och undersökt sambandet med barnens psykiska hälsa vid 18 års ålder. 30 procent fler av barnen i studien hade blivit deprimerade vuxna, jämfört med normalt... ” enligt Expressen.

Sedan utröns även hur vanligt det är med D-vitaminbrist hos gravida. Är det så att hur mamman mår i stort inverkar på hur barnet mår, både i magen och sedan framöver?

För tillfället forskas även på om p-piller kan påverka humöret och sexualiteten negativt – självklart, tror jag som fick just de biverkningarna en gång i tiden och därför aldrig mer tog i ett p-piller. TACK, för att det forskas även på kvinnor. Att vi alla är lika viktiga.

Att mycket ligger i generna, vad det än är för åkommor, tror jag på. Mina rastlösa ben, rls, har jag ärvt av min farfar och alla mina tre döttrar har börjat få samma symtom redan innan tidiga tonår. Irriterande och ganska jobbigt emellanåt, men det finns ju värre man kan drabbas av. Förstås. Själv äter jag en dopaminagonist, som det så vackert heter, vilket huvudsakligen är en medicin mot Parkinsons. (Därför hoppas jag att jag inte åker på det iallafall…fast vem vet).

En riktigt fin och underbart solig söndag här i Stockholm. Vi ska iväg och kika på en dörr…

http://www.expressen.se/halsa/depressioner-kan-starta-i-livmodern/

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Restless-legs-syndrome/

Det är…

…när jag inte hittar min legitimation och ska hämta ut ett receptbelagt (och ganska starkt smärtstillande) läkemedel, som jag förstår hur ofta jag har varit på Apoteket det senaste halvåret. Apotekskvinnan känner nämligen igen mig, trots att de har jättemånga kunder där dagligen och hon är därför på väg att ge mig min medicin ändå.

Som tur var så hittade jag leget till sist; min nya plånbok är som en liten kuvertväska och har många fack… Jag måste städa inuti, så att jag hittar! Rent allmänt så tycker jag att det finns så mycket vänlighet runt omkring. På bibblan och i flera affärer så är personalen så snälla och hjälpsamma. Jag gillar sånt och blir så tacksam. Leende. 🙂

Sedan finns det annat jag inte förstår mig på riktigt. Att läsa signaler är inte alltid lätt. Men jag vet iallafall vem jag är och att det jag gör oftast är bra. Och är det inte det så lär jag av mina misstag; förhoppningsvis.

Har haft en ganska låg dag idag. Många tankar och funderingar som måste sorteras. Men sådana dagar måste också få finnas, eller hur? 

Imorgon ska jag och dottern iväg en bit. Det blir roligt och hon är ett härligt sällskap. En frisk fläkt. Ni kommer att få läsa mer om det här efteråt. 😉

Gnäll

Jag har beklagat mig, i mitt inre och utåt och det kändes BRA. Vägrar ibland att hålla allt inom mig, då skulle jag spricka till slut. Jag tror att det är bra att prata, fast jag skulle inte gnälla varje dag. Näe.

Igår fick jag höra av en kvinna att jag alltid ser så lycklig ut på ögonen. Alldeles paff blev jag, eftersom jag hade en ovanligt dålig dag humörmässigt. Fast glädjande ändå, att ytan kan bedra!! 🙂  Jag försöker ju alltid verka glad i alla fall, för jag tror på att man kan lura hjärnan att skicka välmåendekänslor till hela kroppen, om man ler – hur man än känner sig. Det brukar i alla fall oftast funka för mig. 😛

Å idag var det verkligen härligt att gå hem lite tidigare från jobbet! Solen sken och det var fullt av folk som satt på bänkar i Tessinparken och strosade i solen längs Sturegatan. Jag tog mig en svängom och hamnade själv på en bänk. Bara njöööt. Lovely. Jupp, så e de.

Har bland annat ätit fetaost idag - så nyttigt så och gott dessutom! Slurp 😉

Ängelen med Cecilia Frode

Cecilia Frode i Ängelen - berörande!

Den showen ska visas i några få föreställningar mellan 29/3-1/4, på Maximteatern här i Stockholm. Ikväll  var jag och en jättetrevlig och lättsam bloggväninna där på en förhandstitt tillsammans med flera andra.

Det var roligt och fascinerande att, i ett ganska kort utdrag ur showen, se Cecilia Frode som oblygt och hämningslöst visar så många sprudlande känslor i talande mimik och med ett kroppsspråk som säger mer än många ord. Flera tankar väcktes och jag kände igen en hel del från Livet självt.

” Showen handlar inte om Ängelen, den handlar om oss och om hur vi kommunicerar med oss själva och våra medmänniskor. 
Vad vi gör med livet. Ängelen undrar hur vi förvaltar vår tid på jorden. ”

Med en liten goodie-bag i handen tog vi oss efteråt längs Karlavägen till en pub och där satt vi sedan och filosoferade eftertänksamt en stund över Ängelen och Livet. En mycket trevlig kväll och jag skulle gärna se showen i sin helhet, för den både roar och…oroar en aning, mitt i det komiska och känslosamma.

http://www.skuggeco.se/utdrag-ur-angelen-pa-maximteatern/

http://www.eventnytt.se/maximteatern-stockholm/%C3%A4ngelen-120329.html

http://www.villman.se/