Cypern är verkligen inte ett minne blott, men det har redan gått sex dagar sedan vi kom hem. Ett härligt sommarSverige i all sin prakt mötte oss och det är precis så här det ska vara. Underbart. Så vackert med alla gröna träd och blommor och så värmen dessutom!
Cypern lär jag åka till igen. Ett perfekt ställe för en som älskar sol, men också ganska lätt får solsting – för det fläktar så härligt och vattnet svalkar alldeles lagom. Man kan vara i havet precis hur länge som helst.
När vi var på hotellet där i Agia Napa, så såg jag en kvinna som jag kände igen så otroligt väl. Men jag kunde absolut inte placera henne, trodde att det kanske var en fotomodell, eller att hon jobbade på H&M i Fältan, såvida hon inte var en förälder i skolan där jag jobbar, eller till något av barnens kompisar… Jag försökte verkligen placera henne.
Jag är en nyfiken person och flera är de gånger när jag har börjat prata med människor som jag har mött på gatan. Ibland händer det också att jag stannar till och tar kort på gatumusikanter, eller en rolig möhippa. Lite sådant, som jag sedan ivrigt bloggar om.
Så när den här otroligt vackra kvinnan gick förbi, precis utanför vår terrass där på Cypern och hälsade så vänligt, var jag helt enkelt tvungen att fråga varifrån jag kände igen henne. ”Jag jobbar med nyheter”, svarade hon och då visste jag ju precis vem hon är, nämligen den synnerligen kompetenta Katarina Sandström på Rapport. Vi stötte på varandra flera gånger under vistelsen på Cypern och växlade några ord här och var och jag måste säga att hon är väldigt trevlig. Så rar.
Jag tog inte kort på henne. Ville inte inkräkta på hennes semesterkänsla; det måste ju vara skönt att få vara ifred ifrån kameror någon gång, antar jag. Lånar därför en bild från Wikipedia; klicka på fotot och läs mer om Katarina.
Det var iallafall bra att jag frågade vem hon var, annars kanske jag hade grunnat på det fortfarande. Det är det värsta jag vet, att inte komma på vem en människa jag känner igen är.
Madonnans 
Senaste kommentarer