En kvinna i huvudstaden och Livet :)

Inlägg taggade ‘Livet’

För tillfället

Så fyller Alzheimers sjukdom mina tankar. Mitt i midsommaren har så mycket tråkigt hänt och oavsett vilken tradition man har så sker det som sker ändå. Just då. ”Sommaren med Alzheimers” – det verkar bli det. 

Att syskon och närstående kan komma varandra närmare är fint. Mitt i allt. Alzheimers är en grym sjukdom som ingen borde drabbas av! Den tjusiga, världsvana kvinnan – hur kan det bli så här?! Det började med glömska för namn, tider, att något redan berättats 10 gånger – till något ingen borde få uppleva. Varken drabbade eller anhöriga. 

Vi kan inte göra annat än att acceptera att det är så här. Ta en dag i taget och stänga av lite grann. Ta hand om den tid vi har och är i. 

Är glad att ha haft en fin midsommar med nära ändå. Hoppas du som läste också haft det bra💙💛

Skolavslutning, Håkan H och jag…

Igår var det skolavslutning och jag lämnade en fantastisk klass som i höst börjar mellanstadiet. 

Känslorna var många den sista stunden tillsammans. Glädje, förväntan, stolthet, vemod, nostalgi och några tårar. Det är fint att lära känna så många barn och vuxna i sitt jobb och väldigt utvecklande. Jag tappade luften efter avslutningen och när jag väl kom hem med massa blommor och fina presenter så somnade jag tidigt, helt utpumpad av en fin och omtumlande dag. Avslutningar är verkligen speciella❣️Detta var första året som bara jag hade avslutning, dottern hade sin innan, mitt i veckan. 

Jag sov i flera timmar på tidiga kvällen, MEN, plötsligt vaknade jag av världens oljud, sprakanden och brakanden avlöste varandra på himlen ovan Stadion och vindarna låg tydligen perfekt för att föra ljudet vida över stan. 👌 Oj, vad rädd jag blev! Yrvaken strax före 11 på kvällen och sedan blev jag klarvaken till ungefär 4…😤 

Ikväll spelar Håkan Hellström igen, vindarna ligger inte lika bra till😋Fast Håkan verkar vara lite omgiven av ljud för det började åska och ösregna, väldigt kraftigt och mer effektfullt än jag hört på ett par år. 

Det var mycket folk på väg till Stadion såg jag. Mest unga och glada. Han låter bra, den där Håkan. 

Väntar på fyrverkerierna. Spänningen är stor här hemma: ska det låta lika högt som igår?! 😜 Och ja, det är mysigt att bo i närheten av Stockholms fina Stadion🙏

Är det ruschigt eller ruschigt?

Pratade just med dottern som också jobbar som lärare och vi berättade olika historier för varandra, historier baserade på att ha väldigt mycket att göra samtidigt och på hur det ibland kan bli… 🙂

CIMG3254

Jag behöver lite grekisk sommar 🙂 Detta foto från Lesbos.

 

Hon hade letat efter jobbnycklarna i tio minuter, samtidigt som hon jobbade och hade hand om barn. Sedan upptäckte hon dem till sist i sin bakficka. Jag skrattade lite när hon berättade det och kom på att jag själv vimsade runt efter min mobil, samtidigt som jag pratade i och höll den mot örat häromdagen… Och det där med bakfickan har jag förresten varit med om många gånger! 😀 Säger då det, som det kan bli.

Idag fick jag påringning av syster som fått samtal från mammas mobil – av en okänd, mycket trevlig och vettig man. Han hade träffat mamma på gatan på Söder och hon visste inte var hon var eller vart hon skulle för att komma hem 😦   Hon var trött och lite förvirrad efter att ha varit ute i flera timmar. En sådan underbar fantastisk människa som han var så följde han henne till porten, ringde syrran ett par gånger till för att hitta rätt och det hela tog nog över en halvtimme. Allt detta för att mammas demens förvärrats när hennes man är på sjukhus tillfälligt. Nu har hon fått i sig mat, vilket hon inte fått sedan imorse och även vatten och så ska hon få extra tillsyn innan natten. För tillfället är allt bra. Phew.

Sommaren känns fortfarande lite avlägsen. Iskallt och blåsigt idag, men jag vet att det snart blir sommar och ledigt! Kommer att sakna min fina klass som ska upp i mellanstadiet, men Livet går så fort, så fort och ständigt händer det nya saker så att man själv inte alltid hinner med mer än att…vara. ❤

Ha en fin kväll. Ta hand om dig.

 

Hej alla som läser min blogg

Roligt att just DU tittat in🤗

Här rullar Livet på. Har så trevligt om dagarna med fina elever och kolleger. Kvällarna är oftast väldigt trötta, men mysiga.

Idag blev jag lite kränkt, avsiktligt eller oavsiktligt och nu ska jag smälta lite innan jag tar beslut. Det är viktigt att bli bra bemött tycker jag. Att kunna föra en dialog av privat karaktär utan att bli aningen uthängd. 🤔

Nu är det helg. Ett paket väntar på att öppnas; det är jag som har beställt något att ha på mig😋

Och jag kommer inte att byta blogg utan här skriver jag om det jag känner för. Läs, vem du än är 👍💖

Jag jobbar

Och jobbar. Och tar hand om andra. Ringer samtal, tröstar, försöker räcka till. Både dagtid och kvällstid. Mitt i allt kommer ett tackmail med världens finaste ord. Så underbart! Det är sådant som gör att man orkar, fortsätter att vara motiverad, engagerad, bryr sig. Tänk om alla vore så…💁

Vilken härlig sol med värme.  🌼🌞

Trevlig helg till alla fina🤗🌸

Kanske jag skulle skriva något?

Vi har köpt Pad thai med tigerräkor och det var jättegott, jättegott! Finns massor kvar för det var mycket, mycket mat 🙂   Strindbergsgatan här på Östermalm har en liten gul kiosk där det säljs take away. Ma-now heter den. Det är supergott och vällagat. Tror folk kommer från hela stan för att det är så gott just där. En känd liten kiosk, med andra ord. Bra ord.


I övrigt har veckan varit intensiv som vanligt. Och rolig allra oftast.

En sak jag har tänkt på är att det inte är konstigt att världen ser ut som den gör, även om det bara är en liten bråkdel som ställer till det…men det räcker. Att t ex använda skrivna ord som vapen, utan sanning eller verklighetsförankring i texten. Att sprida dåliga energier, istället för att ta fram det positiva. Och att ta alla torktumlare och torkskåp i tvättstugan, fast man ser att någon annan tvättar också…

Kommer inte på fler exempel, men ändå! Fantastiskt och underbart med alla positiva Livskärleksspridare däremot. Ha en fin, fin helg du som läste!

En period i Livet – om alzheimers 

Kom på en sak: Du lär dig något hela tiden. Varje dag.


En sak jag håller på att lära mig riktigt ordentligt om är Alzheimers sjukdom. Om demens med den varianten. En sjukdom som är mycket läraktig just för att den innehåller så många olika faser – ibland är det klart, men plötsligt blir det ganska snurrigt. Sedan ca ett och ett halvt år har jag lärt mig betydligt mer än innan, om denna en av hjärnans sorgliga sjukdomar i åldrandet (oftast börjar den iallafall hos äldre personer). 

Jag har lärt mig att lyssna utan att säga emot typ i stil med ”Ja, men det där stämmer ju inte. Det pratade vi ju om igår och då sade vi ju att…! Har du glömt det?!” Istället gäller det ofta att hålla med eller på ett smidigt sätt förklara något så att personen blir tryggare. Att hålla masken och vara den där stabila, lugna som milt emellanåt påminner om vem jag är. Att jag inte är min syster eller någon från hemtjänst. Det innebär att leta och leta efter saker som ”någon har tagit” när den demente själv har gömt dem för att inte någon (hemtjänsten t ex…) SKA ta sakerna. Nycklar, plånböcker, viktiga papper. 

För några år sedan flyttade m och l några trappor upp till en större lägenhet i samma port. Kanske var det då sjukdomen började? För mycket tid går åt till att förklara att: Jo, det här ÄR hemma och ni bor inte där längre. Det är era saker, inte bara likadana saker som ni hade där och det här är ert hem. Ni bor här nu och har gjort det länge. Dessutom måste alla peta i sig iallafall lite mat tre gånger om dagen. Och det kan hemtjänst hjälpa till med, även fast de tror att ni har ätit för att du säger det när de frågar… 

Det är många telefonsamtal till olika personer inom vården och hemtjänst. Det fungerar bättre numera, efter många samtal från oss systrar och det finns fantastiska grannar som hör av sig när det snurrat ordentligt.

Nu tror och hoppas jag på besked efter påsk på ett boende som kan ge den omvårdnad och trygghet som behövs. Det är en oro som ligger på lur hos anhöriga hela tiden och nu är det dags att få mer hjälp. 

Att följa någon nära i denna sjukdom, som har eskalerat ganska fort senaste året, är en stor omställning och även en slags sorgeprocess. För den som en gång var, glimtar bara fram ibland. 😔
💖🌟

Etikettmoln