En kvinna i huvudstaden och Livet :)

Inlägg taggade ‘Minnen’

Det ser bra ut

Just nu spelar jag Quizkampen ganska mycket som avkoppling och jag har avancerat statistikmässigt ner till ca plats 12000 av över tre miljoner som spelar. Visserligen förstår jag att jättemånga av alla de tre miljonerna nog bara har tittat in och testat att spela en gång och sedan inget mer. Men ändå 🤗

Det har varit en intensiv tid på sistone, med sorg över mammas man som gått bort och även över annat i Livet.🌹 Kanske är det därför jag knappt bloggat, i kombination med den extrema trötthet som ofta intar mig? Jag äter medicin mot hypotyreos, en underfunktion av sköldkörteln men tycker inte jag blivit mer än lite piggare. Positivt är dock att jag inte tappar så mycket hår längre! Innan plockade folk runt omkring bort hårstrån från axlarna dagarna i ända… Problem med sköldkörteln kan många få, efter stark stress eller av andra orsaker. Vi har det bland kvinnorna i släkten, men jag har funderat på om den jordbävning jag var med om på Kos i somras kan ha triggat igång det, eftersom hela min kropp blev superstressad och jag än idag kan vakna av mardrömmar om att ha varit i en jordbävning någonstans, någon gång varje vecka. Vem vet. Positivt är verkligen att saker och ting lägger sig och jag tänker inte sluta leva pga rädsla. Däremot åker jag nog inte till Medelhavet mer. 🧐😣

Idag är det lördag. Har sovit länge efter att ha vaknat av ett par på gatan som vrålade och bråkade på varandra inatt. Det ekade mellan husen och när de gick vidare var jag klarvaken. Tog en smörgås och lite örtte då. Gott👍 Sedan somnade jag om, så skönt.

Ha en bra lördag du som läste. Kram från Madonnan💙❄️💙

Världens bästa video

Och jag vill åka till Barcelona. Läsa på mer om fantastiske Freddie Mercury, som tyvärr gick bort alldeles för tidigt.

Halloween

Ljus wikipedia

”Halloween har sitt ursprung på Irland och delvis i Skottland. Via USA, dit många irländska emigranter kom under 1840-talets svält- och nödår, slog den igenom i Sverige under 1990-talets andra hälft. ”

Så står det i Wikipedia och jag blir aningen förvånad, för jag har glömt att det inte enbart är en amerikansk tradition.

Vi har aldrig firat Halloween, för det har inte känts helt naturligt eftersom den högtiden bara dök upp helt plötsligt här i Sverige. Däremot tänder jag gärna ett ljus och tänker på de som en gång varit här. Jag undrar hur de har det? Och jag saknar dem. Det är inte så många, peppar, peppar, men mina morföräldrar, farfar och svärföräldrarna. De var fina och har betytt en del.

Av mormor har jag massvis med rosiga vykort kvar, som hon skrev till mig med sin fina skrivstil. Snirkliga, vackra bokstäver och kanske var det de som gjorde att jag sedan dess alltid har tyckt att skrivstil är bättre och finare än textat? Från morfar har jag några få minnen, från farfar ett bord och en pall som han snidat i sin verkstad och från svärföräldrarna en massa roliga minnen och så en trägubbe från Vietnam. Den gubben ska föreställa min svärfar och nästan varje gång jag dammtorkar så ramlar huvudet av…fast jag är jätteförsiktig så fort trasan kommer nära! Jag undrar vad det vill säga? Det känns alltid lite kusligt och hur jag än gör…så trillar huvudet av. 🙄

Och så vår lilla ilskna pudel; Blackie. Honom tänker jag också på, i skenet av de skimrande ljusen.

Madonnan08

Min instagram är rolig att kika på för mig. Som ett minnenas galleri

Jag har nämligen så otroligt dåligt minne, både i nutid och dåtid. Alltid har det varit så. Fast å andra sidan kan jag ibland minnas små anekdoter som ingen annan minns. 😉

En bok jag läst, nån film jag sett, någonstans jag varit… Jag minns inte så mycket av det. Skumt. Undrar vad det beror på?

20140717-125903.jpg

Glace au four

Sitter och planerar efterrätt till den blivande middagen och då blev jag så sugen på något som min f d danska svärmor (detta var i början av 80-talet och hon var en underbar personlighet!) bjöd på ganska ofta: Glace au four.

Bild

Det är sockerkaka som man skivar och lägger på ett ugnsfat, sedan täcker man det med vispad äggvita och socker, så att det blir en härligt, söt marängtopping.

Eventuellt kan man ha lite hallon eller kanske jordgubbar under marängen också, eller som dekoration efter att glassen har gräddats klar. Men vi brukade ofta äta med bara glass och marängtäcket. Glassen kan vara vaniljglass, men varför inte prova med någon av alla de andra goda smaker som finns? Får se hur vår glace au four blir i eftermiddag.

 

Du behöver:

En sockerkaka, köpt eller hembakad.

1 paket glass, dvs 1/2 liter. Eventuellt ett par klickar till, om du gillar mycket glass.

3 äggvitor

3-4 msk socker

 

Tillagning

1. Sätt ugnen på 275 grader.2. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd sedan försiktigt ned sockret.3. Skär skivor av en sockerkaka och placera på en ugnsplåt eller en ugnsfast form. Fördela skivad glass, som ska vara helt otinad, ovanpå bottnarna.4. Täck sedan glassen noggrant med marängsmeten. Se till att marängen täcker ordentligt utan hål, annars skyddas glassen inte från värmen.

5. Sätt in plåten i mitten av ugnen och låt marängen få en gyllenbrun färg. Det tar ca 3-5 minuter och du bör passa marängen noggrant. Kanske vill du garnera med lite flagad mandel ovanpå innan ni äter, annars är det bara att njuta som den är!

Lycka till!

Min mamma har haft en nära-döden-upplevelse

Bild

Och det var när hon födde mig… En dramatisk entré till världen gjorde jag tydligen och hon förlorade mycket blod och höll på att försvinna bort. Som tur är kom hon tillbaka.

Första gången hon berättade om det här var när jag fyllde femton år. Hon hade legat på sjukhus flera veckor innan jag föddes, pga komplikationer och det var inte så kul. Förstås. Sen vet jag inte vad det var riktigt, som gjorde att hon förlorade så mycket blod under förlossningen och försvann ett tag, men hon har berättat om hur hon såg sig själv uppifrån liggandes där i förlossningssängen, med läkare och sjukvårdspersonail omkring sig. Allt kändes behagligt, mjukt och fint när hon ”åkte iväg”, men ändå var det vetskapen om tre små döttrar under fyra år som fick henne att ”vända om”, att få den styrkan att komma tillbaka.

Det här har gjort att jag alltid har varit mycket intresserad av nära-döden-upplevelser och astral projektion. Samt att jag har varit mycket rädd för att föda barn, vilket också var mycket besvärligt den första gången när jag blev igångsatt, pga lite förhöjd äggvita. Allt gick bra, men jag fick sövas efter förlossningen för att det blödde kraftigt inuti. Sen var jag så rädd att jag antingen inte hade fött flera barn, eller så var det lika bra att köra på så fort det gick. Vilket alltså blev fallet. Jag är så glad för våra fina fyra barn, varav tre är vuxna. Det har varit en lärorik resa som har varit större än allt annat jag har upplevt.

I vilket fall så undrar jag hur det är med dessa ut-ur-kroppen-upplevelser. När mamma berättade om min födelse senast, så kände jag igen så mycket ifrån sånt jag har läst, men en sak vet jag bestämt och det är att hon inte har läst ett enda dugg om sånt! Ändå stämmer hennes berättelse så väl överens med andras upplevelser. Vad är det då som händer? Är det tanken som målar upp en bild av skeendet, eller finns det något annat efter att vi har lämnat jordelivet? Själv tror jag på flera liv, känner mig helt trygg i att det finns något annat än enbart Jorden i detta stora Universum. Det kan inte bara vara Vi; någon mening med det här måste finnas.

Och jag tror på liv emellan våra liv. Kanske i andra dimensioner. Jag har alltid haft väldigt svårt för att tro på att alla våra tankar bara försvinner; så många tankar och känslor som finns i en enda hjärna/själ/kropp – hur skulle de bara kunna försvinna – ut i vad?!

Djupa tankar en lördagskväll. Väldigt intressant och om vi inte trodde på något…jag vet inte. Vad det nu är.

Kärlek kanske? Mellan alla oss människor. ❤

Läs mer:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Astral_projektion 

http://paranormal.se/topic/ut_ur_kroppen-upplevelse.html 

Spöken som gett små upplevelser

Både för mig, min syster och mamma och andra jag känner till. Så roligt och alldeles förundrande. Eftersom det kom upp i en kommentar och mitt svar till Divage, lämnar jag en länk här nedan om du vill läsa om mig och Spöket i skolan. 🙂

http://madonnan.wordpress.com/2007/08/27/idag-4/

 

Bild

Bild från SvT: http://www.svtplay.se/klipp/1603002/se-lilla-spoket-labans-vinjett   Tack!

Ett Gott Nytt År till alla!

Bild

Visst är det en fin bild Google har, där fyran (som är mitt lyckonummer) snart tänker putta bort trean!

Ett Gott Nytt År; det hoppas jag att precis alla får; ett år som är bra och fyllt av glädje och hälsa. Är det inte vad Livet handlar om – att må så bra att man kan njuta av det? Och mår bra gör man om de man älskar har det bra och man själv också, vilket förstås inkluderar en god hälsa. 

2013 har väl varit sisådär för mig. Det finns både höjdpunkter och riktiga bottenlägen. Det jag kommer att minnas mest av året är nog mitt skruttiga mående efter att jag svimmade och fick hjärnskakning. Inte klokt att det kan påverka så, men det har verkligen inverkat mycket och jag är glad att det nu kommer ett nytt år! Tacksam är jag också för att ha fått finfin hjälp av den neurolog jag fick komma till efter 8 månaders värk och yrsel med massa ljud i huvudet. Och på ett sätt har det varit jobbigt att det inte syns utanpå, men man får slå bort tankarna på det och fokusera på att gå framåt.

Året har också varit fint i många avseenden. De som är mig nära och har det bra – det är sånt som är viktigt. Det är de jag tänker på och bär med mig för jämnan, håller tummarna för och önskar, önskar att det alltid ska vara riktigt bra för!

Jag hoppas att du som läser får ett riktigt Gott Nytt År och en fin nyårsafton!

Bild

Klicka och läs om nyårsfirande.

Kramar från Madonnan

I have a blog…!

Och det kan jag inte glömma. Du följer mig i tankarna vart än jag går eller är. Det är bra att ha en vän som alltid finns i bakgrunden. 🙂

Jag minns förr, det första året när jag bloggade och vad än jag gjorde så följde kameran eller bloggtankarna med. Infall och inspiration kom till mig tätt i följd hela tiden, så att jag till sist fick börja anteckna för att inte glömma vad det var jag just hade kommit på att jag ville skriva om. Annat är det nu… 🙄   Fast även nu har jag dagar som får mig att vilja tota ihop flera inlägg, om allt eller inget.

Jag är mer avslappnad nu, i mitt bloggande. Glömmer bort att skriva under flera dagar ibland, om jag har något speciellt för mig. Fast sen…kommer jag tillbaka. Igen och igen och igen.

Till dig. Kära blogg. Och till er som läser. 🙂

Bild

Tänkte ha sovmorgon imorgon, efter första arbetsveckan som känns så bra. Because I’m worth it! 🙂

Jag är helt tagen

Av Pugh, Darin, Miss Li och alla de andra i ”Så mycket bättre”, kvällens avsnitt i TV4. Så underbart att se och lyssna på! Tänk att musik kan vara så j…a glädjeförmedlande!

Pugh har varit en av mina idoler i unga år och en gång var jag överlycklig när jag såg honom i en kö till jag minns inte vad. Men jag stod bredvid en stund och det var i Stockholm, nära Centralen -1978 eller -79, för det var under min tid med ”gitarristen”.

De flesta av Pugh Rogefeldts låtar har jag sjungit med till och jag tyckte att han var så snygg. Nu är han över 60, men fortfarande attraktiv och han verkar ha ett riktigt gott hjärta – det allra viktigaste. Darins version av ”Stockholm” var fantastisk, jag tror att den blir en hit och den finns redan att lyssna på på Spotify. Och Miss Li sjöng otroligt känslosamt, wow!

Jag blev så berörd av programmet. Dottern och jag mös och njöt för fulla muggar.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article15682548.ab

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article15679809.ab

Mi limon mi limonero

Så söt låt, som kära Isprinsessan och K skickade till mig. Tyvärr kommer jag inte ihåg videon, men låten känner jag ganska väl igen. Lyssna och njut! 😛

Elvis Presley, ojoj!

En härlig musikstund som bara får en att le:

 

Tack för tipset rara Annika och vad roligt det var att träffa dig och söta Isprinsessan som jobbade så hårt under tiden…tack för vinet! 🙂

Älskade dotter

Gyllene skor på en vig tjej 🙂

Hon kan

…långsamt och ytterst graciöst föra ena foten åt sidan, snett bakåt och upp till öronen, stående.

Det kan inte jag.

Upp till halva ryggen når jag, om jag tar i ordentligt.

Och det ser nog inte särskilt vackert ut.

Fast å andra sidan är jag en baddare på att äta marulk med hummersås till.

Världen…

Är en härlig och klok kvinna fattigare. Och jag ska alltid minnas dig för dina glada skratt och din smittande humor.

Livet är svårt att förstå sig på och gränsen emellan två världar så skimrande skör.

Det är lika overkligt att små människor kan växa i en mage och sen födas,

som det är att begripa att ett liv, ett minne, en själ som alltid funnits, är borta härifrån.

Men skimrande och ljusa minnen – de kan man alltid bevara.

Sov gott.

David Bowie

Å, blir så lycklig när jag råkar få på Life on Mars på Spotify. Han är verkligen en fantastisk artist, David och 1983, så var jag och kära, fina Isprinsessan på Ullevi och såg en fantastisk konsert med honom. Helt otroligt mycket folk var där, vill jag minnas.

Mest av allt minns jag när han sjöng China girl. Resan till och från Göteborg var väldigt trevlig och mysig, förutom smolket – killen jag var så kär i (en gammal skolkompis) var där med en annan 😦  Dem stötte vi förstås på. Nåja, honom glömde jag lätt efter ett tag och fann så mycket annat roligt i Livet. Det finns ju hur mycket som helst 🙂

David Bowie då? Vad gör han idag? Förutom att leva som gift med sin supermodell Iman? Han har i alla fall skrivit ca 550 låtar, både till sig själv och andra. Det som ser ut som ett blått och ett brunt öga är i själva verket två blå ögon, men det ena ger sken av att vara brunt efter ett slagsmål med bästa vännen (om en tjej) i unga år.

Mer intressant fakta finns att läsa här.

Etikettmoln