Oj, vad spännande. Ett lite vagt känt ansikte friade just i direktsändning, ifrån Östermalms IP, innan marathonstarten i Stockholm. Vad spännande! Den hon (den kvinnliga reportern) friar till ombads möta henne vid starten, innan loppet börjar.
Roligt! Hoppas vi får se en uppföljning på det – i TV 4!
http://www.marathon.se/taxonomy/term/241/Nyheter19991025202553.htm?page=79
Tjoho, vad det är roligt att se vad läsare har googlat på och sedan hittat hit. Så här ser det ut idag:
| Sök | Visningar |
|---|---|
| spöket laban | 5 |
| citat om vänskap | 2 |
| madonnan | 2 |
| nalle puh och hans vänner | 1 |
| citat om kärlek och vänskap | 1 |
| red | 1 |
| väder | 1 |
| tänkvärda ord om kärlek | 1 |
| 30 graderi februari musik | 1 |
| min fru har bytt kön | 1 |
| tecknad sexualkunskap | 1 |
| inreda en tvåa | 1 |
| mulliga madonnor | 1 |
| music png images | 1 |
| demivegetarian |
Och där var jag, för plötsligt kom ett sms med frågan om jag ville följa med Annelie, eftersom hon precis hade vunnit två fribiljetter dit! Jag var ju jättetrött, men innan jag hann svara så ringde hon upp och då fick jag en plötslig energi av den rara och trevliga Annelie, så då följde jag glatt med. 🙂
Det gjorde jag rätt i, för det var verkligen roligt att se h e l a Ängelen, efter att ha sett ett utdrag för ett tag sedan, inför premiären. Den här gången fick man en större helhetsbild och Cecilia Frode, som gör Ängelen, är verkligen så mångsidig och bra både på att dansa, sjunga och agera. Även om hon kanske försöker dölja att hon faktiskt k a n dansa och sjunga, genom att förställa sig i sin roll som lilla vingliga, ystra Ängelen, så både hörs och syns det hur snitsig hon är på det ändå. Så det så. 😉
Ängelen svänger från det ena till det andra och publiken verkar inte ha några som helst svårigheter att hänga med i de olika stämningarna. De tankar hon ä r och det hon gör – Allt är ofta ganska oväntat och händer ibland väldigt plötsligt. Precis som när hon sa: Nu måste jag gå. Hej då! Och så var det över. Aningen snopet, men det är så hon ä r, Ängelen – oväntad och intensiv. Och sevärd? Ja, definitivt. 🙂
Finner detta på Maximteaterns hemsida:
“Jag vill inte passa in , jag vill passa på” – Citat ur Ängelen / Cecilia Frode
Showen handlar inte om Ängelen, den handlar om oss och om hur vi kommunicerar med oss själva och våra medmänniskor.
Vad vi gör med livet. Ängelen undrar hur vi förvaltar vår tid på jorden.
I rollerna: Cecilia Frode
Regi: Cecilia Frode
Speltid: 75min utan paus
Kom förresten på att vi plötsligt har varit på två premiärer, inom loppet av endast några få dagar (i lördags och igår torsdag). Funderar nu på att bli nya Alice Timander, vad sägs om det? Det är ju jättetrevligt att gå på premiär! 😛
Efter föreställningen tog vi oss direkt hemåt och det var lagom en trött torsdagskväll. Jag kände mig glad och fick en hel del små tankar att finurla på, efter att ha sett Ängelen dansa, sjunga, prata engagerat och vandra omkring på scenen.
Nästa gång jag träffar söta Annelie, så hoppas jag att vi har mer tid att sitta och prata och umgås över ett glas vin eller två.
Det var som att finnas i en egen liten värld därinne, med dråpliga scener i en relationskomedi i flera timmar och först bjöds vi på ett glas bubbel och sedan var det Matsalen, scen ett, följt av en kvarts paus.
Efter det följde Vardagsrummet och vi fnissade frustande åt Johan Ulveson som försökte förklara spelregler till sitt egenhändigt gjorda spel. De andra tyckte det var ”overkligt” att inte poliserna i hans spel kunde se mer än tre rutor bakåt 🙂 och då blev han riktigt arg och undrade om schack egentligen är så himla verkligt, med hästar som ju går sidledes. Det var riktigt vansinnigt roligt när han i samma veva imiterade en sån häst – jag höll på att skratta ihjäl mig och det här var helt klart pjäsens största höjdpunkt 😀
I matpausen, på en dryg timme, hade vi tänkt hinna äta någonstans, men såg då att det bjöds på jättestora wraps och öl eller vin, så då stannade vi kvar och hann sen köpa lite godis till sista akten – Trädgården, där dramatiken tätnade i kärlekens mystiska värld.
Sammanfattning: Absolut sevärt och värt att lägga en hel lördag på, eller en kväll då man ser en av delarna. Maria Kulle var lysande, med ett härligt och roligt kroppsspråk och oj, vad hon är lik sin pappa Jarl! Johan Rheborg, Erik Don Juan Johansson, Vanna Rosenberg, Johan Ulveson och Josephine Bornebusch var också jättebra och minst sagt utåtagerande 😛 och vi i publiken stod upp och applåderade i flera minuter efter att treatern var slut.
Skulle jag gå på bara en av pjäserna, så hade jag helt klart valt den med mest action och drama i – Vardagsrummet. Hade jag velat gå på två av dem blev det isåfall även Trädgården. OM man nu inte har tid och lust att se alla delar, för det är det verkligen värt! 🙂
Det var roligt, härligt, wow! att gå på premiär och jag känner mig så glad och upplyft. Det är helt klart en treater som man bör gå på om man gillar teater (och annars också).
Nu känner jag mig glad och trött och ska snart sova. Puss och kärlek 🙂
Roligt med teater! 🙂
http://www.svd.se/kultur/lordag-rheborg-jag-smet-ivag-och-tog-kort_6948117.svd
Madonnans 
Senaste kommentarer