En kvinna i huvudstaden och Livet :)

Inlägg taggade ‘Svartsjuka’

Regn, regn, smatter, smatter mot rutan :)

Mysigt, faktiskt och det är lördag och en ledig dag som jag tänker tillbringa i hemmet med tre döttrar (innan de drar iväg, vill säga..). 🙄

Igår fick jag ringa upp min syster, efter att ha mött en motståndare i Wordfeud som skrev olika ord med vissa sexanspelningar i sina drag, HELA tiden… Jag låtsades som ingenting, till sist gav han upp, men jag blir så trött på sånt så jag ringde desperat upp syrran för att få duellera mot någon som jag vet vem det är. De invitationer jag har skickat till henne och fler har uppenbarligen INTE kommit fram…utan gått till någon annan Titti, Rebecca, m m. Oops!

Ska nog gå ut och äta lite senare idag. Till Söder blir det troligen och då hoppas jag slippa stöta på någon underlig som jag absolut inte vill se. Stan är ju ganska stor, men ibland går man på en del man känner ändå. 🙄 I övrigt vill jag säga att jag är faktiskt ganska snäll och trevlig och brukar gilla i stort sett ALLA människor, i alla fall tills de visat att det inte finns någon enda anledning att göra det längre. Hupp!

Nä, NU måste jag värma på mitt morgonthe. Har havremjölk i för tror att sojamjölken har bidragit till mina magproblem. Kanske? :

Går nog förbi Kungliga biblioteket på min väg till Söder. Fint! Älskar Stockholm!

roll:

Annonser

Hur länge som helst

Livet är inte så lätt och ibland behöver man hjälp…

Fram och tillbaka, upp och ner, hitåt och ditåt

I tvära, branta kast

Svartsjukan

Smärtsamt och riktigt Ont 

Hela Tiden

Kommer det att hålla på så 

Om ingen verkligen tar tag i det

Ordentligt

Tillsammans

Och  beslutsamt gör något

för välbefinnandet

Harmonin 

Börjar dagen med ett gott råd.  🙂

Spegeln

Kan jag se mig i och tycka att jag gör det som är någorlunda rätt, så gott jag kan och tror. Efter Livets förutsättningar och spelregler. Efter det jag tror är sanningen.

Men det smärtar mig en aning att någon jag aldrig har träffat kanske tycker att jag är den värsta som går i ett par skor. Verkligheten är alltid olika; vi upplever Livet ur våra egna ögon och vad vet jag om vad andra har för uppfattning om mig? Vad vet jag om hur det är i världen, bland andra eller vad de tycker och tänker? Känner. Oroar sig för.

Sanningen. Den vet jag inte heller; kan bara tro. Men vem ska man tro och lita på – förutom sig själv? Hur vet jag att andras sanningar är…sanna?

Jag vet inte, utan låter Livet och den inre känslan leda mig att göra rätt, att göra det bästa. Men det smärtar mig om någon mår dåligt pga av mig. Det gör det. Oavsett om det ens har sin grund. 😦

Jag har lärt mig

Att man aldrig slutar att lära sig. Av både det ena och det andra.

  • Som att jag för första gången, mig veterligt, såg en prydlig man i trettioårsåldern med mittbena – ena halvan av håret var svart, på andra sidan mittbenan var det rött. Detta inföll på H&M i Fältan. Idag. Inte snyggt, men han verkade glad och nöjd. Bra.
  • Att svartsjuka kan vara extremt och fruktansvärt för de omkring och ändå fattar man inte någonting alls. Ser sig om över axeln och hoppar till varje gång telefonen ringer eller någon sms:ar. Handikappande i Livet. Hon/han som är så snäll. Jag med. Suck.
  • Att en lyxkryssare kan sjunka. Trodde jag aldrig. Vågar man åka båt nu?
  • Att Sex and the City kan få en att tänka lustiga tankar hipp som happ och bli full i fniss. Tankar som: Undrar vad Samantha eller Carrie hade gjort nu….? Dråpliga inslag i den serien!
  • Att den fina, svarta tröjan som jag fyndade på Indiska kan göra mig s å glad – älskar den! Fin i den. Lilla jag.

Det var allt just nu. Har förresten grått ludd på min svarta topp, efter den g r å a koftan jag provade på Indiska 😦

Tänk dig…

någon försöker bestämma över dig

hotar svartsjukt att ifall du har en enda kontakt med fel person så…

om du besvarar något enda sms eller samtal, 

ringer på natten, skriker högt

sänder hotfulla, otrevliga, konstiga ord överallt ifrån

och du vet inte vem som är vem egentligen…

Du kan inte be någon om hjälp, för du är ju hotad att om…

Jag drömde en riktig mardröm inatt och vaknade upp alldeles för tidigt, trött. Har kommit ihåg flera av mina drömmar på sistone och det här är en av dem, en riktigt snurrig mardröm – med telefoner som ringde nattetid till mig, min familj, mitt hem.

I den här ilskna mardrömmen sprang jag irrande runt, försökte få tyst på alla de ringande telefonerna för att få ro och svarade till sist, men möttes då av vilda, otydliga skrik. Jag kunde inte placera rösten, hörde inte om det var en man eller en kvinna, darrade av rädsla och vaknade upp just när det var som värst… Pust. Hade ett bra tag en otäck bismak av just den här mardrömmen, för den var så verklig.

Ibland är man glad att man vaknar 🙄

Vad drömmer du på nätterna?

Etikettmoln