Sju år med blogg här

Tänk vad tiden går…! Fick en fin gratulation på sjuårsbloggdagen från WordPress – tack! Och tänker att åren de går, faktiskt springer fram så fort, att jag själv inte riktigt hänger med. 

Sju år med WordPressblogg, åtta år sedan jag började blogga på Passagen som Gullstumpa och strax därefter på Aftonbladet som Madonnan. Betydligt fler läsare hade jag där, på AB, eftersom vi syntes mer för andra och även såg varandras inlägg på en förstasida när någon nyss hade publicerat. Roligt.

Numera skriver jag också mer sällan, när andan faller på – men givande är det fortfarande. Som en slags dagbok över tankar eller småsaker och bra för mig själv när jag någon gång undrar över ”När var det där?”. Då kan jag lätt googla på mig själv och något ur inlägget för att se datumet. Fiffigt värre. 😉

Bloggeri, bloggera, det är så det ska va’. Eller hur?

Just nu

Tittar jag på TV. Slötittar och tänker på Nu och framtiden. Hur ska det bli? Spännande att ingen egentligen vet från en stund till en annan. Och aningen skrämmande. Eller hur?

Kan inte fatta att det snart är jul. Jag har kommit på att jag lever ganska mycket i Nuet, oavsett vad andra påstår – för jag blir alltid lika förvånad när jag kommer på att snart är det jul, eller någon fyller år, eller har blivit stor, tiden har gått så fort, osv. Jag hinner inte med, helt enkelt! Det är bara till att börja feja och tänka ännu mer.

https://apps.facebook.com/bitstrips/

Imorgon har jag dagen bokad. Fixa, ringa, handla, åka bort och så hem igen. Tjoff, så är det kväll. Är det bara jag som tycker att det går så fort?!

Tiden.

Blev plötsligt väldigt nostalgisk…

Fattar inte vart tiden tar vägen och varför allting nästan känns som igår…? Tid är bara ett mått på…tid som förflutit och allt man är med om på vägen. Inuti är jag hela tiden jag, även om jag lär mig och utvecklas dag för dag.

Så är det ju. Och Donny Osmond, min tids Justin Bieber, i alla fall för mig. Han var ursöt, hade en sammetslen stämma och mitt romantiska jag (den som drömde om en stor kärlek i någon avlägsen framtid), sjöng med i varje ord, i varje känslofylld ton – samtidigt som jag njöt av hans sockerlena stämma och utseende.

Det var tider det 🙂

Men jag lever nog ganska mycket i Nuet. Glömmer bort så mycket, händelser eller personer jag blir påmind om och som jag inte har haft en enda tanke på under otroligt många år – och så ploppar det upp igen! Roligt och aningen smärtsamt att tänka på, för jag fattar hur mycket som har hänt, hur många år som gått…och att det bara går åt ett enda håll!!

Konstigt; men så är Livet.

Min spegel o jag

"Spegel, spegel, på väggen där..."

Vi är inte alltid bästa vänner, om man säger så. Idag ser jag förjä…g ut, men igår var jag helt okej. Konstigt det där! Bästa tiden att spegla sig är kvällstid, har jag märkt 😛

Var inne och läste på en gripande blogg och fick spegelinspirationen därifrån. Läs här.

Ett hus

Ett gammalt hus...hur mycket har det varit med om, tro?

Det bara står där och har gjort så i många, långa år.

Hur många människor har passerat? Hur många kalla vindar har blåst?

Hur många meter snö har legat på taket genom alla dessa år?

Har ätit wok

Typ världens godaste, med currypasta, skivad vitlök, massa räkor och annat i, samt kokosmjölk.

Gått genom ett iskallt Stockholm, burr! Fryser fortfarande om tårna, men nu ska jag följa dottern till dansen och smita in på Systemet under tiden hon är där. Får se vad vi hittar för något 🙂

Tankar

Vimlande tankar, om vad Tiden kan fyllas med och vad som gör mig glad. Eller inte. Funderingar om vem kan man lita på? Och varför ska man lita överhuvudtaget, Livet är ju som det är ändå och gör som det vill. 🙄

Ibland växer någon i dina ögon. Idag var en sån dag då mer än en växte. Livet består av så mycket och det uppfattas också så olika av oss alla. Då är det viktigt med förståelse. Bra att det finns.

Laxen jag åt var så lockande, frestande, där den låg i kylen under folien, så jag funderade på att äta upp precis hela.. 1,5 kg är dock mycket för lilla mig, så jag tog mig en rejäl mumsbit istället. Ja, mums – det var den!

Ska kika lite på Grey’s. Den som läser mig ofta märker nog att jag gillar att följa serier på Dvd:n… 🙂

Läs även andra bloggares åsikter om Madonnan, Livet, Tankar, Människor, Växa, Lax, Mat, Tillit, Lita på, Grey’s Anatomy, Dvd, Serier, Avkoppling, Fritid

Vem tar Tiden?

Salvador Dali får illustrera Tiden återigen 🙂

Tiden med stort ”T” – för den är ju en stor del av Livet och något ytterst maffigt och fantastiskt. Tid är ett mått på…det vi lever i. Tänk om man hade kunnat resa i tiden, fram o tillbaka. Kunnat rätta till sina misstag – hade det blvit perfekt då, tro?!

Hinner inte riktigt med, för veckorna går så fort. Tror jag har världens roligaste jobb (när jag inte blir för trött) och ibland önskar jag att dagarna skulle vara längre.

Var utsvulten idag, efter  bara massa grönsaker till lunch, så när jag kom hem gjorde jag lax i ugn med lite Roquefortost på (min nya favoritost!) och till det hackad tomat o purjo som jag stekte tillsammans med pesto, vitlök och massa svartpeppar. Gott!

Så nu sitter jag här framför datorn och undrar vad jag ska göra av kvällen. Pusta ut är nummer ett, men sen då? 🙂

Ny tid?

”Minnets envishet” – Salvador Dali tänkte nog också en del på Tiden… 

Försöker förstå mig på ett förslag om en ny tideräkning, av två amerikanska forskare, där alla högtider alltid ska infalla på samma veckodag och jul och nyår alltid ska vara på en lördag, samtidigt som året har 364 dagar och man ibland ”stoppar in” en extravecka…

Den nya tidsräkningen ska gynna ekonomin, visst – bra, men låter…konstigt och undrar i mitt stilla sinne om inte människorna behöver dessa extra lediga dagar, som storhelgerna ofta tillför?! Vi är ju inga robotar och helger är något många ser som guldkorn i tillvaron och har att se fram emot.

Ett annorlunda förslag. 🙄

Läs mer här.