Åkte lite pendeltåg igår och det var trevligt. Jag tycker att det är ganska avkopplande med det mjuka dunkandet, faktiskt. Framför oss satt ett par kvinnor med en son och plötsligt kom en ung tjej förbi och de hälsade, kramades och satt tillsammans ett tag, tills de två med sonen skulle gå av.
De pratade innan om att den unga tjejen hade försvunnit och de verkade vara ganska nära varandra. De lite äldre (35?) sade att hon (25-28 år?) skulle komma tillbaka till dem och hon i sin tur berättade att hennes adoptionsfamilj, de som hade tagit henne till Sverige, hade övergett henne. Innan de andra steg av kramades de alla och utbytte mobilnummer. Jag med mitt sifferminne råkade få ett av numren i huvudet…
Och pendeltåget rullade iväg igen. Plötsligt ställer sig den unga tjejen upp och säger högt och tydligt att det är fullt där hon tänkt övernatta och att hon behöver pengar till härbärget… Ett par gav henne en slant. Jag själv blev så beklämd. Undrade om de andra två kvinnorna som hon kände hade förstått att hon inte hade någonstans att sova? Dessutom undrade jag ifall pengarna skulle gå till något annat…som droger?
Jag fick en undrande klump i magen och funderade till och med ett tag på att ringa det nummer jag fått i huvudet och säga som det var till den ena kvinnan – att den unga tjejen behöver verkligen er hjälp, ert stöd, kärlek!
Jag ringde aldrig. Var det rätt, eller fel?
Madonnans 
Kommentarer till: "Igår på pendeln…" (12)
Förstår din tveksamhet, och jag vet inte hur jag skulle gjort. Jag hoppas att jag hade ringt numret (men jag har inget sifferminne)
Så obehagligt. jag förstår att du blev undrande. Det är inte lätt att veta hur man ska bete sig. Förmodligen var det en yta hon ville visa upp för dem hon kände, ville inte avslöja att det var så illa ställt. Jag har en kusin som ”försvann” från släkten efter att han råkat sparka ihjäl sin kompis i ett fyllebråk. Jag undrar ofta hur han har det, jag tog ofta hand om honom när han var liten. I Stockholm lär han befinna sig och förmodligen är det droger som gäller.
Oj, så tragiskt! Förstår att det är oerhört tungt för er alla. Och för honom, så hemskt. Hoppas ändå att han har det bra.
Kramar
Jag har nämnt det här hos någon bloggare tidigare. Han blev straffad på ett annat sätt också, senare. Hans son som enligt alla var den snällaste i världen gick emellan i ett bråk och blev knivhuggen till döds. Ja, man kan bara hoppas att han han har klarat sig, men sorgen bär han alltid med sig, för vad han gjorde, för att han miste sin vän och sedan sin son. Min föräldrar var hans fosterföräldrar en period.
Märkligt historia.
Jag tror inte att jag hade gett pengar. Vad ville hon egentligen skramla ihop till hotell? Inte heller så troligt.
Om hon visste att det inte fanns plats på hembärget så varför frågade hon inte de hon kände?
Skämdes hon att fråga dem, men inte alls fråga en hel tåg?
Man får en märklig känsla.
Jag tror att hon inte ville fråga de hon kände iaf.
Sedan fick jag också en märklig känsla, för det var som en annan människa när hon ställde sig upp och frågade…kanske pga att hon skämdes? De skulle ringa varandra och träffas nästa dag, jag hoppas att det blev så och ordnar sig för tjejen!!
Kanske hennes dubbelnatur som gjorde att hon inte fick vara kvar hos den familjen.
Eller så fick hon dubbelnatur för att hon inte fick vara kvar.
Svårt.
Ja, en ung tjej,.
Ja det var frågan, inte alltid det som syns som är sanningen, kanske bara den som tjejen ville att de andra skulle se. Droger? Utkastad av uttröttade fosterföräldrar? Vem vet …
Ja, det var nog ett skal hon hade satt upp och skalet skiftade hon sedan till ett annat skal. Hel och ren såg hon iaf ut, därför förstod jag inte varför hon inte hade någonstans att bo…
Svårt…..förstår ditt dilemma….
Mmm….ja…. kan undra hur det egentligen låg till…
Mm, jag lär aldrig få veta, se den tjejen mer. Hoppas det går bra iallafall!